av SoulWarrior » ons 18 sep 2013, 15:15
Ja, jag är mycket intresserad av science-fiction och diskussioner i ämnet. :)
Jag började väl som många andra på 80-talet: Med filmerna av James Cameron och Ridley Scott.
Alienfilmerna är min största influens. Sedan började jag läsa Stanislaw Lem (Solaris är en av mina favoriter),
fortsatte med Orson Scott Card (Ender's Game är högt upp på listan), sedan upptäckte jag
"I Am Legend" av Richard Matheson, stämningen är nästan oöverträffad.
Det jag älskade med de här författarna var känslan de lade in i texterna. Men också idérikedomen: Att berätta något som inte sagts förut.
Där upptäckte jag också Ray Bradbury och Arthur C. Clarke, vars romaner ännu fängslar mig.
Jag vill gärna att science-fiction ska föra en bort till andra världar, inte nödvändigtvis andra planeter och stjärnor,
men att det finns ett berättande som söker i det okända, äventyret är viktigt, spänningen.
Därmed inte sagt att jag inte uppskattar verklig substans. Det finns en bok av Peter Nilsson "Rymdväktaren och Niaga"
som jag tycker är ett fantastiskit bidrag till genren. Han gör det omöjliga och lyckas berätta en story med total originalitet,
med dramatiskt djup och fängslande karaktärer och DESSUTOM ta med läsaren på ett intellektuellt äventyr.
Science-fiction med äkta science.
Men jag tycker mig se en potential i science-fiction som inte finns i andra genrer: Att kombinera äventyret, spänningen,
med något som är grundat i verkligheten, och därigenom skildra något som skulle kunna vara sant, men inte behöver vara det.
Det är den kombinationen jag söker, fantasi och verklighet som förenats och blivit ett. :)